Händelsen, som inträffade på Huddinge pendeltågsstation, kunde ha slutat illa om inte en av medpassagerarna snabbt hade dragit i nödbromsen.
"Det räddade förmodlingen hans liv", skrev lokföraren i incidentrapporten, något som tidningen Arbetsvärlden var först med att berätta.
Tåget kom aldrig upp i någon större hastighet och mannen försvann utan att ge sig till känna.
Hittills i år har minst tretton personer klämts i pendeltågsdörrar så att det orsakat personskada eller materiell skada. Mitt i berättade tidigare om en snarlik incident på Solna station den 20 mars.
"Måste kunna lita på tekniken"
I båda fallen indikerade en säkerhetslampa i förarhytten att alla dörrparen var stängda och att det var klart att köra.
– Vi lokförare är utbildade i att vi ska kunna kunna lita på den lampan. Det är definitivt något som oroar oss, att det händer så frekvent. Vi måste ju kunna lita på tekniken, säger Johan Puka, skyddsombud på fackförbundet ST Pendeln.
Enligt Stina Petrini, kommunikationschef på SJ Stockholmtåg, var det inget tekniskt fel på tåget i Solna. För händelsen i Huddinge är utredningen inte klar.
– Men den EU-standard som vi följer innebär att dörrarna inte larmar för något som är upp till 30 millimeter tjockt. Det är en standard som man kan ha tankar kring, säger hon.
Kan ni ändra inställningen så att dörrarna blir känsligare?
– Den kunskapen har jag inte. Vi får se vad som möjligt och ska prata om det internt, säger Stina Petrini.
Den främsta förändring som SJ Stockholmståg gör nu är att förtydliga instruktionerna till lokförarna, berättar hon.
Svårt att avgöra
– Vi lyfter upp vikten av att man gör en efterkontroll av dörrarna, även om lampan ger klartecken. Om det finns en osäkerhet kan föraren förstora upp bilden på monitorn för det aktuella dörrparet.
Johan Puka välkomnar att rutinerna förtydligas, men menar att det kan vara svårt att avgöra vad som händer på plattformen när det är mycket folk.
– Man har tolv ganska små monitorer och det är inte alltid lätt att skilja på om någon står och trycker på dörrknappen, försöker ta sig in eller faktiskt sitter fast, säger han.
Både SL och SJ Stockholmståg understryker att det är förbjudet att stoppa in armen mellan dörrparen för att förhindra att de stängs.
– Det stoppar tåg från att åka, skapar förseningar och man kan skada sig som resenär, säger Cajsa Sjöbeck, presskommunikatör på SL.
Så många fastnar i tågdörrarna – SL vet inte varför
Över 20 personer har klämts fast och skadats i pendeltågsdörrarna sedan förra sommaren. Innan dess förde SL ingen sådan statistik. Fortfarande vet man inte varför felet uppstår. 2021 var en ung kvinna en hårsmån från döden.
Det var en julimorgon 2021 vid halv niotiden som en ung kvinna på väg till jobbet småsprang för att hinna med pendeltåget vid Stockholm södra.
Dörrarna hade börjat stängas när hon sköt in armen, i tron att de skulle öppnas igen. Det gjorde de inte. Högerarmen klämdes fast som i ett skruvstäd.
Tåget hann köra 20 meter, som mest 14 kilometer i timmen, innan en passagerare drog i nödbromsen. Kvinnan sprang för livet. Efteråt föll hon ihop på perrongen, chockad och gråtande. Hon beskriver händelsen i MTR:s utredning. "Jag var säker på att jag skulle dö eller att min arm skulle slitas av.".
Fanns inte i statistiken
MTR trodde då att händelsen var unik. Inga tidigare rapporter fanns att någon skulle ha klämts fast sedan tågtypen togs i bruk 2005, enligt MTR:s utredning.
Men när Mitt i ställer frågan framgår det att kategorin "dörrklämning" inte existerade i SL:s händelserapportering innan juni 2023. Sedan dess har det rapporterats 20 gånger att personer klämts fast och skadats i pendeldörrarna.
– Det kan förstås betyda att det förekommit även tidigare, säger Natalie Nordenswan, på SL:s pressavdelning.
Än idag är det inte helt klarlagt varför säkerhetssystemet inte kände av kvinnans arm 2021.
Melissa Svenhard, ordförande för Seko Lok Pendeln, är ofta med om passagerare som försöker hindra dörrarna från att stängas. "Ibland kan det vara svårt att uppfatta rörelsemönstren genom kamerorna", säger hon.
Privat
Gummilisten uppmjukad
MTR:s teori var att klämskyddet – den yttersta delen av gummikanten som ska reagera om något kommer i vägen – hade vridits utåt av kvinnans arm och därför inte fungerade. Gummilisten var också uppmjukad på mitten, troligen en följd av slitage, vilket inte är ovanligt.
Men när tågvagnen testades i verkstaden efteråt fungerade alla dörrparen som de skulle. "Eftersom utredarna inte kunnat upprepa scenariot är förslag till åtgärder svåra att ta fram", enligt rapporten.
– Vi vill betona att dörrarna i pendeltåget är säkra. Men i det enskilda fallet har säkerhetssystemet inte fungerat, vilket förstås är djupt beklagligt, kommenterar Natalie Nordenswan på SL.
SL: Det är olagligt
Hon framhåller att det är både livsfarligt och otillåtet enligt ordningslagen att hindra dörrar i pendeltåg och tunnelbana från att stängas.
Har säkerhetssystemen för dörrarna förändrats sedan 2021?
– Nej, inga förändringar har gjorts, Men slitage vid dörrlisterna ingår i det vanliga underhållsarbetet. De ska bytas ut vid behov och det är trafikutövaren som har helhetsansvaret, säger Natalie Nordenswan.
Jag var säker på att jag skulle dö eller att min arm skulle slitas av
Ingen unik händelse
Mellan 2005 och incidenten i juli 2021 fanns ingen rapport vare sig hos SL eller MTR om att någon person skulle ha blivit fastklämd i ett dörrpar. Händelsen betraktades då som unik.
Mellan juni 2023 och mars 2024 har det däremot rapporterats totalt 39 fall av dörrklämning, varav 20 fall med personskada och 19 fall där något föremål skadats. Före 2023 fanns inte den kategorin i rapportsystemet, förklarar SL.
I inget av olyckstillbuden sedan sommaren 2023 har någon blivit allvarligt skadad eller dött.
Källa: MTR:s händelserapport och SL
Lokförare: "Kan vara svårt att se"
Under 2023 övergick ansvaret för att hålla koll på dörrarna från tågvärdarna till lokförarna. Melissa Svenhard, ordförande för Seko Lok Pendeln, tycker att uppsikten som lokförarna har genom kamerorna varierar.
"Det är svårt att säga om förändringen har lett till en ökad eller minskad risk för dörrklämning. Om det är många som står nära tåget kan det vara svårt att avgöra om någon står och trycker på öppna-knappen eller försöker hindra dörrarna från att stängas", säger hon.
En konsekvens av ensambemanningen på pendeln är att det tar betydligt längre tid att återställa dörrmekanismerna om en passagerare orsakar stopp genom att förhindra stängningen.
"Tidigare när vi var två ombord gick det snabbt, nu kan det ta upp till 20 minuter innan man kommer iväg", säger Melissa Svenhard.
Källa: Mitt i
Den som försöker hindra pendeltågsdörrar från att stängas tar en stor risk och bryter dessutom mot ordningslagen.
Mostphotos