2B har svenska i smågrupper, dagens tema är ordklasser.
– Fotbollslag är ett substantiv. Sant eller falskt?
Eleverna Yasin Zatara och Siddharth Metkari klurar på David Christensens fråga. Lägger sina sudd på grönt kort: sant.
Vid ett annat bord övar klasskompisarna Yasina Yakhyaeva, Axel Törnqvist och Chloé Matheson "en" eller "ett". David drar upplägget.
– Den som är snabbast får kortet. Är ni med?
David Christensen, 68, är ett ganska nytt inslag i 2B. Som en av skolans tre seniorvolontärer är han med klassen varje tisdag, från morgonrasten till efter lunch.
– Jag har inga barnbarn och ser det som en guldtillvaro att som pensionär kunna välja fritt vad jag vill göra, säger han.
Även om han är ny här, är skolmiljön hemmaplan. Under större delen av sitt yrkesliv har David varit fritidspedagog i förskoleklass och på låg- och mellanstadiet, bland på Bagartorpsskolan, tills han gick i pension för fyra år sedan.
Hann du sakna skolvärlden?
– Ja. Barnen betyder mycket. Har man vunnit kontakten med dem får man så mycket tillbaka. Det finns ingen kravbild mot mig här, jag kan vara lite "mysfarbror". Samtidigt har jag ju i ryggraden att sätta gränser och säga ifrån. Men jag men tänker att det också hör till vuxenrollen, ett sätt att visa att "jag är här".
Skolvolontären David Christensen övar ordklasser med Yasin Zatara och Siddharth Metkari i 2b. Det märks att han jobbat i skolan, tycker killarna. "Han är inte nervös och kan säga ifrån i klassrummet", säger Siddharth.
Mikael Andersson
Yrkesbakgrunden är inte det viktiga i rollen, tycker David. I stället handlar det om att vara en god förebild, att skapa band och utbyte.
– Det spelar ingen roll om man varit lärare eller plåtslagare, bara man kan möta barnen på deras nivå. Vi gamlingar har mycket att ge; erfarenhet, en värdegrund. När jag själv jobbade i skolan såg jag också glädjen när en mormor eller morfar kom och hämtade.
Poppis i klassen
David-dagar är något extra, tycker eleverna. Han är en rolig gäst som är med och sparkar boll på rasten – en före detta Vasalundtränare med studs i dojan – och som kan hjälpa till med att skriva och läsa.
– Jag tycker han är bra på att förklara saker som är svåra, säger Chloé.
– Han förstår barn på något sätt, om man skojar eller inte, det blir roligare på lektionerna, säger Yasin.
Volontärprojektet drog igång i höstas. Önskemålet kom från skolorna och när frågan ställdes till seniorerna räckte åtta upp handen.
– Mitt hjärta bultar för det här projektet. Det är i sin linda men jag hoppas det kommer att växa. Det handlar om så mycket mer än ett extra stöd på lektionerna, det bygger generationsbroar, säger Solna stads hälsopedagog Evelina Starkeby.
Ingen ersättning utgår, eftersom det bygger på frivillighet, menar Starkeby. Det finns heller inga krav på när och hur mycket volontären ska vara i skolorna.
Hanna Öberg är lärare i klass 2b och tycker att det är positivt med en extra vuxen i klassrummet. "Barnen gillar honom. För egen del är det skönt att kunna bolla med någon. David har varit länge i skolan medan jag är i början av min karriär, det här är min första klass".
Mikael Andersson
David Christensen ser flera fördelar med att mötas över generationsgränserna. "Samhället är så uppdelat idag, det är lite synd tycker jag. Vi gamlingar har mycket att bidra med".
Mikael Andersson
Mycket på schemat
För David Christensen var det inget svårt val att börja nöta verb och substantiv framför ett stilla pensionärsliv.
Eller stilla, förresten, uppdraget har snarare klämts in i ett späckat schema av styrketräning, gåfotboll, kulturaktiviteter och landstället.
– Jag har nog alltid varit driftig. Sen min fru gick bort känns det extra viktigt att hitta saker i livet som känns meningsfulla. Kanske gör jag för mycket. Men hellre det än för lite. Har man ork och möjlighet tycker jag man ska vara aktiv, man får så mycket tillbaka.
Chloé Matheson, Yasina Yakhyaeva och Axel Törnqvist tränar på en och ett tillsammans med David Christensen.
Mikael Andersson